madebyhelena

Välkommen att följa mig och min familj till både vardag och fest! Här försöker jag även låta min kreativa sida smitta av sig och inspirera!

Söndagsutflykt!

Dagbok Permalink2

Ja, idag var hela familjen samlad =D och vi ville så gärna hitta på något tillsammans allihop! Efter lite morgonsurfande av Jon föll lotten på Tom Tits experiment! Jag var ju där senast med Camilla och barnen förr, förra sommaren och tyckte det var värt ett nytt besök. Det finns nämligen verkligen nåt för alla. Sist vi var där var Leia bara dryga året och hade ju fullt sjå med att hålla sig på benen och utforska allt i nivå med en annans knähöjd, medan hennes äldre kusiner kunde gå runt och greja med de olika uppfinningarna och experimenten.


Vi har just kommit innanför dörrarna och upptäckandet startar direkt! Vi kom lagom när det öppnade klockan 11 och det var alldeles lagom med folk. Allteftersom fyllde det såklart på med folk, men det gjorde inget för alla går ju varven och våningarna i en viss ordning. Så vi låg hela tiden steget före vilket gjorde det hela väldigt lugnt och skönt. I restaurangen bl.a. var vi så gott som ensamma, vilken annars vid lunchtid brukar vara en ganska kaosartad upplevelse.





Nu skulle morfar se mig! Leia leker i en riktig Scanina-lastbil!


Lamp- och ljusspel!




Det finns en våning med massor av vattenlek och experiment. Detta tyckte Leia var extra roligt och var en stund senare ganska blöt!




Gungeling!


En liten vilpaus och amningsstund i JÄTTE-stolar. Tom med en annan kände sig liten för ovanlighetens skull =D


Det blev en lyckad dag! Timmarna sprang iväg och när klockan var strax före fyra satte vi oss i bilen på väg hem. Båda barnen somnade som stockar och sov gott hela vägen hem!

Hoppas er helg också varit bra!
// Helena

Trots och elände!

Dagbok Permalink2

Ja, här hemma råder för tillfället ett smärre kaos! Eller iaf inom mig. Känner mig för tillfället ganska otillräcklig och tom som människa. Räcker inte till helt enkelt! All min energi går för tillfället till att tampas med en trilskandes 3-åring som fullständigt suger musten ur mig! Den andra övriga lilla energi som finns kvar går förutom till Leon, till att försöka gå ner i vikt och få ihop allt annat här hemma när sambon är osynlig. Så nu vet ni varför det är lite tyst här i bloggen för tillfället. Men jag återkommer så snart orken och inspirationen är tillbaka. Vet att såna här jobbiga perioder vänder bort lika snabbt som de kommer till en.

Leias trotsande tog mig med storm när jag kom hem från Belgien. Trodde först att det skulle hålla i sig i ett par dagar som ett resultat av min frånvaro. Men det har fortsatt sen dess och den underbara 3-års-trotsen verkar vara här för att stanna ett tag. Vet att det är en fas som går över och att den är otroligt jobbig men utvecklande. Men det är igentligen inte det som är problemet. Problemet ligger snarare hos mig själv. Mår så fruktansvärt dåligt över att känna känslan att jag själv inte riktigt räcker till och kan hantera situationen. Det är nåt nytt för mig, att känna att inte energin räcker till vid alla dessa situationer och fighter. Tålamodet mitt är långt, men inte hur långt som helst. Å, nu är vi dessutom inne i sånt ekorrehjul där det vissa dagar inte känns som det finns några ljusa stunder som fyller på orken lite. Allt är bara ett evigt gnällande och "jag vill inte" (jag vet att jag oxå gnäller för tillfället, men måste få skriva av mig). Att vi strider en kamp om att klä på, bortsa tänder och få henne att äta är väl en sak, det hör väl liksom till. Men när allt annat där imellan också bara är tråkigheter blir jag lite knäckt. Särskilt när Leia vaknar och är börjar dagen med att gråta okontrollerat. Vet inte varför och jag varken kan eller får trösta. Blir så otroligt ledsen inombords att jag själv vill sätta mig i ett hörn och gråta, men det går ju inte. Det är ju jag som är den "starka" mamman. Det händer dock att jag får ringa till Jon i smyg för att få lite stöd och energi-påfyllning. Vet ju att hela situationen på ett sätt säkert är värst för Leia. Hon måste ju ha så mycket frustration i kroppen att hon känner sig sprickfärdig ibland. Allt blir ju också extra påtagligt då jag känner mig otroligt ensam i allt detta för tillfället. Har ju knappt sett röken av Jon sista veckorna. Dagarna blir ju så vansinnigt långa när det inte kommer hem nån lagom till middagen som kan fylla på med lite ork. Utan när även matlagning, disk, badning och läggning av båda ska klaras av ensam. Och efter att de båda somnat försöka ta tag i andra sysslor som tvätt, plock osv.

Igår var en sån dag då jag gett mig 17 på att vi skulle ha en super mysig eftermiddag UTAN diskussioner och bråk. Laddade hela dagen och gick till dagis med massor med energi och tålamod innanför jackan. Leia bestämde att vi skulle gå till pulkabacken. Vi åkte så länge hon ville, hon fick bestämma vilken väg vi skulle på promenaden hem och hon fick välja vad vi skulle ha till mellis. Sen somnade Leon så jag undrade om vad vi skulle hitta på bara hon och jag? Leia ville pyssla! Hon fick välja några av mammas pysslegrejer och vi satt en lång stund vid köksbordet och grejade (mysigt). Sen var det dags för mat, Leia vägrade äta maten jag jobbat med i över en timme. Fixar nåt annat till Leia och efter mycket om och men äter hon. Vi går sen upp och leker i hennes rum ända tills det blir dax att lägga lillebror. Jag är ute ifrån hennes rum i 2 minuter innan hon bryter ihop då en leksak inte vill som hon vill. Hon vill bada istället, jag häller upp ett bad och hämtar ALLA de sjuttiåtta grejerna hon vill ha med sig i badet från hennes rum. Klockan är sen mycket och det är över läggdax. Leia vill dock inte gå och lägga sig utan vill pussla. "OK, 2 pussel kan du lägga medan jag hänger tvätten". När jag sen kommer ner (klockan är nu snart 21:00) sitter Leia SÅ trött i soffan och har inte ens öppnat pusselkartongerna. Jag kallar till tandborsting varpå Leia återighen bryter ihop för att hon inte fått pussla färdigt (inte ens börjat). Mitt tålamod är nu för länge sen slut och jag inser att även denna dag nog måste sluta med att borsta tänder och sätta på pyjamas mot hennes vilja. Det behövs dock inte så mycket övertalning innan jag får med mig den trötta lilla tjejen upp till sängen och som efter många pussar och kramar somnar sött (trots att hon nån minut innan kämpat in i det sista med att säga att minsann inte alls skulle sova i sin säng ;-))

Herrejösses vad gör man! HJÄLP! Man kan ju inte totalt släppa på alla regler och rutiner. Självklart kan man ju jämka och hitta gemensamma lösningar där vi går halva vägen var. Försöker ofta avleda och leka oss fram till saker, men de måste ju finnas gränser. Jag märker ju att ju mer fria tyglar jag ger henne desto värre blir det. Det är som om hon ber om mer spelutrymme man inte riktigt kan hantera det. Är jag helt ute och cyklar eller handlar inte trots just om att tala om för barnet vad som gäller och att sätta gränser. Gör man då fel när man hela tiden tänjer på dessa och ger med sig? Men man vill ju in i det sista undvika dessa utbrott och frispel. Ja, som ni märker känner jag mig lite kluven och rådvill, och framför allt helt slut mentalt. Detta upptar som sagt all min tid just nu. Även när Leia somnat och när jag vaknar för att amma om nätterna upptar detta mina tankar. Hur gör jag bäst, analyserar dagen som gått, vad kunde vi gjort annorlunda osv. Man vill ju verkligen ge sina barn det allra bästa. Nyper mig själv i armen dagligen också och inser vilken tur jag har som har världens snällaste bebis. Tänk om han för tillfället också krävs massor av sin mamma. Haft ont i magen, varit ledsen och velat bli buren hela dagarna. Då hade jag nog kastat in handduken, eller snarare kallat hem den evigt arbetande mannen som fått kommit hem och gjort en liten insats.

Puh, det var skönt att få skriva av sig. Hoppas ni står ut med att läsa min i detta fall blogg till dagbok.

// Helena

Scrappat x 2!

Scrappat Permalink0

Denna lugna och sköna hemma-vecka jag och Leon haft har faktiskt resulterat i 2 nya layouter =)

"Puss på dig tomten"



"Underbaring"



Hoppas att ni har en skön helg! Själv är jag gräsänka i helgen då Jon är nere i Skåne och jagar. Så när Leia vaknat rymmer jag och barnen över till mamma och pappa och myser och sover där i natt!

Kram
// Helena

Till top